Strömmen gick!! Va fan gör jag nu???!

 

Min enhet ringde två ggr igår. Första dagen med bojan på.  Kontrollsamtal. Ena gång gick allt bra men andra gången skulle jag svara och då var ingen där. Fick ringa upp beredskapsnumret. Kändes så konstigt alltihop. Vet inte alls hur detta funkar och jag gillar ju inte okänd mark så mycket. Kanske kan detta stärka mig med just det. Men jag tänker och undrar om det verkligen ska ske såhär mycket kontrollsamtal på den enheten hela tiden. Känns konstigt...

Jag vaknade imorse och i reflex, på en hundradels sekund, tänkte jag kolla poolvärmaren och växthuset men kom lika snabbt på att jag inte kunde. Känns jobbigt att släppa på saker som jag brukar göra. Bara att gå ut med soporna när jag själv vill. Inte ens ta steget ut igenom ytterdörren utan att det ger någon form av signal på att jag missköter mig. Men jag tog en cigg på altanen. Hunden kan jag inte gå med så det blir ju Alex huvudansvar. Jag har startat tvätt och hängt upp. Inne på andra maskinen. Satt upp gardinstång som råkat trilla ner efter att töserna nog lekt någon form av "vårrulle-lek" med den, i tösernas rum. Dammsugit och plockat undan. Alex och lilltösen körde för att hämta den stora tjejen i Ystad hos sin pappa (3 timmar tur och retur) jag kan ju inte det nu. Ledsamt att inte få hämta henne. 

Mitt i allt skrev grannen och frågade om vi kunde passa hennes dotter medans hon åkte akut till tandläkaren.( hon har inget körkort och skulle åka buss in som tar ca 1,5 timme med alla byten som krävs) Jag tyckte synd om dottern så jag sa ja. Bak i mitt huvud vet jag att jag kanske ska berätta för henne att jag inte kan gå ut, men jag vill inte. Jag vill inte att det ska komma ut bland allt folk. Mest för tösernas del. Man vill inte växa upp i en by och förknippas med ett rykte om ens föräldrar, för jag om någon vet att även barnen blir stämplade som tillhörande i allt det. Växte upp så. 

Men jag vill hjälpa, så jag passar granntösen nu en stund. Att jag skulle sätta mig i bilen den kvällen.... fan alltså! Att jag inte bara hade vett att stanna i den utanför stugan. Jag hade iaf vett nog att inte köra ut på trafikerad väg. Hur fan kunde jag komma så långt bort från min egen sanning. Har kommit långt på dessa 1,5 året men jag förundras fortfarande över hur jag kunde sjunka så lågt. 

Men nu är vi här och det är det sista jag ska göra i "sonings-väg". Resten har jag tagit tag i. Detta fick jag vänta in. 

Jaja, åter till städning.

 

Första permissionen 12-14 idag lördag. Började med att gå rakt ut i växthuset. Sen tog jag Assar och granntösen på en promenad. 

Rensat ogräs på framsidan. Väntat på att familjen ska komma hem. 

Permission slut 14:00. In igen. 

Tre minuter senare ringde Kriminalvården och va på väg hit. Fick blåsa. Visade 0. Dom frågade då om det ringt på enheten igår. Jag sa ja och det visade sig vara så att dom hade gjort en felinställning till trädäcket. När jag var ute och rökade under gårdagen, beroende på vart på trädäcket jag stod,  så visade den att jag lämnat huset, därav att dom ringde på min enhet. 

Okej, va bra att veta att den inte ska pipa så hela tiden under 40 dagar. Det hade varit mer tortyrliknande faktiskt :) Dom begav dig igen och sa att dom skulle justera det. Thank you!

Kort därefter gick strömmen i huset och enheten började pipa. Pinsamt och typiskt att det händer just nu. Fick ringa upp beredskapen för jag fattade först inte vad som hänt, trodde det va ett kontrollsamtal. Men efter jag förstod, fick jag fråga om jag skulle koppla den till förlängningssladd från delen av huset som tursamt hade ström. Det gick hon med på så länge jag inte flyttade enheten. 

Vad är oddsen att detta ska hända precis när jag ska vara skötsam och duktig liksom. Börjar kladda direkt. Min vanliga tur. Det brukar bli lite katastrofliknande situationer när något verkligen måste klaffa. :)Varför är det så?

Jaja, så var min första fulla dag med min lilla kamrat runt ankeln. Vi måste liksom lära oss att leva med varandra. Det är ju inte något man är van vid och den är ju absolut inte diskret på något vis. Otymplig om jag får säga det för att vara år 2025. Man borde kunna komma på något annat. Typ en P-stav i armen fast med sändare, dom syns ju inte och dom känns inte, skaver inte. Ja, nu ska jag inte vara sån. finns ju en mening med att dom syns... Men ja ni förstår säkert. Man har ju sett många science fiction filmer där man bara satt ett chip i nacken på folk med en spruta.. jaja, det får ju framtiden ta hand om. 

Vi hörs!